torsdag 19 november 2009

Det var bättre förr. Nu tar vi livet av oss själva.

Giftlarm dyker upp med jämna mellanrum. För många ämnen finns idag riktlinjer om hur mycket och var ämnen får finnas. Vad man däremot aldrig testar är hur alla dessa gifter samverkar och förstärker skadliga effekter finns det försvinnande få studier på.

I dagens Aftonbladet finns några artiklar (1, 2, 3) om just vilka gifter vi utsätter våra barn för och hur det påverkar dom. Men detta är nog bara toppen på ett isberg. Det finns även en massa skadliga ämnen som är lagliga och fortfarande giftiga och farliga. Smakförstärkare, Azo-färger och aspartam är andra ämnen som ger skador och är rent giftiga.

I Aftonbladet tar man upp ämnen som man anser farliga och ger vissa råd:

Hygienprodukter. Solkrämer tvålar, parfymer, hårvårsprodukter och fuktighetskrämer kan innehålla butyl- och propylparabener. Använd parfymfria produkter och Svanenmärkta produkter.

Elektronikprodukter. Många elektronikprodukter avger kemikaliskt stoff. Stäng av apparaterna när de inte används och ha inte laddare kopplade till el när de inte används.

Plastkassar, duschdraprier och plastflaskor. Många mjuka plaster innehåller ftalater. Använd därför plastkassar sparsamt och köp hellre drycken i glasflaskor. Använd ett färglöst duchdraperi.

Kläder. Många textiler är preparerade med kemikalier. Tvätta dem minst en gång före användning.

Leksaker. Barnens favoriter innehåller ofta många farliga kemikalier. Köp bara leksaker som är tryckta med en CE-märkning. Undvik att ge barnen leksaker som är tillverkade före 1999, eftersom dessa ofta innehåller fler gifter än nyare leksaker.

Damm. Rester av damm kan innehåll PCB-gifter. Håll rent och fräscht, utan att använda parfymerade städprodukter. Vädra ofta.

Kombinationen av detta och gifterna vi får i oss via maten är idag ett hälsoproblem som kommer att växa. Den maten som våra barn får i skolan och inom barnomsorgen är ofta barnens huvudmål och är därför extra viktig för barnens hälsa. Flera rapporter har det senaste visat att visat att olika tillsatsämnen i maten kan vara skadliga. Glutamat[1] (E-nr 621-625) ger personlighetsförändringar, aggressivitet och problem med minne, koncentration och inlärning. I Holland är glutamat förbjudet och i Thailand är det förbjudet i skolor.Aspartam[2] (fick namnet Nutra-Sweet 1983) upptäcktes av en slump år 1965, när kemisten James Schlatter vid Searle Company försökte skapa en böldmedicin. Till en början listades ämnet av Pentagon som ett biokemisk krigsmedel. Idag finns Aspartam i mer än 6000 olika livsmedel i Europa och USA som sötningsmedel och har även beteckningen E951. Det finns över 92 olika sideffekter av Aspartam bland annat hjärntumörer och påverkan på inlärning och psyke. Studier av charkuteriprodukter som korv, bacon och skinka som innehåller mycket nitrit eller nitrat[3]> visar att en ökad konsumtion av charkuteriprodukter med 30 gram ökar risken för magsäckscancer med 15 till 38 procent något som dödar runt 1000 personer i Sverige varje år.

Så var det då bättre förr? Det beror på vad du menar med förr. Om man menar före kemikaliesamhället så är svaret ja. Med medicintekniken på dagens nivå och kemikalieanvändandet på 1800 tals nivå hade vi mått betydligt bättre. Betyder det då att vi bör gå tillbaka och sluta använda alla kemikalier? Nej, om man bara hade följt substitutionsprincipen och bytt ut alla av de farligaste kemikalierna mot miljö och hälsovänligare produkter hade problemen varit betydligt mindre, men i sann kapitalistisk anda struntar man i det och använder det billigaste och det som ger största möjliga vinst.



[1] (Olney J. W. “Excitatory Neurotoxins as Food Additives: an evaluation of risk” Neurotox. 2(1980): pp 111, pp 163-192 )

Referens länkar till forskningsrapporter om glutamat och aspartam: http://www.msgtruth.org/related.htm

[2] Adverse Reactions to Aspartame: Double-Blind Challenge in Patients from a Vulnerable Population, Dr Ralph G. Walton http://www.mindfully.org/Health/Aspartame-Adverse-Reactions-1993.htm
Life-Span Exposure to Low Doses of Aspartame Beginning during Prenatal Life Increases Cancer Effects in Rats
http://www.ramazzini.it/fondazione/pdfUpload/EnvironHealthPerspect_115_1293-1297_2007.pdf

[3] World Cancer Research Fund: Food, Nutrition, Physical Activity and Prevention of Cancer, 2007
Susanna C Larsson ”Diet and gastrointestinal cancer: one-carbon metabolism and other aspects”
Avhandling på Karolinska institutet som presenteras 14/12 2006.Publicerad I Journal of the National Cancer Institute 060802